Hade just skrivit ett grymt bra inlägg om Alcatraz vart vi var igår men såklart att all min text plötsligt borta efter fönster byte,. Så det blir att skriva en annan dag. Ni kan dock hitta Marias blogg på mina länkar nere till höger i det oranga fältet där hon har skrivit om våra dagar.
Sååå,. För att göra min historia kort idag (är grymt trött och ska sova nu)
Vi hämtade upp våran hyrbil i morse och begav oss ut till miur Woods vilket är ett område med red Woods, stora höööööga träd.
Vi kör över golden gate bron, som tyvärr ligger i dimma men vi kan iaf se den klarröda färgen när vi kör över. Tyvärr så har inte dimman lagt sig när vi åker tillbaka så vi ser bara toppen på bron. Men men, man kan inte bli lyckad att få till alla snygga bilder man vill aha ;)
Begav oss sedan ner mot Santa Cruz på high way med vackra böljande landskap och krokiga vägar. Lite så som jag tänkt mig cali faktiskt. Haha. Körningen går jättebra och jag är inte alls så nervös som jag har varit tidigare i USA.
Just nu sitter vi i köket tillhörande en liten stuga, eller lite mer bungalow. Vi är på våras första av tre stopp av coughsurfing (sover på människors soffa, säng, luftmadrass eller vad som helst dem erbjuder en att få en natts sömn på. Jättebra sätt att få sova gratis och träff en hel del trevligt folk, och ja, jag har sett till att det är säkert)
Så ikväll är vi hos artem, och han har varit jättesnäll med att visa oss runt i stan och kört oss upp vid universitet med en fantastisk utsikt över staden. Vi har tagit en kopp kaffe och gått längst piren och boardwalk. Pratat om en massa, tittat på stora sälar när dom snoozat vid bryggan och sett Santa Cruz i vinter dvala. Verkar vara en jättemysig stad, och inte minst på sommaren.
Artem bor vid stranden så i morgon planerar vi frukost vid sanden och förhoppningsvis får vi se lite surfning bland vågorna.
Sedan bär det av till Santa Barbara och köra längst high way 1 vid kusten där det ska vara en fantastisk vy över stranden och havet.
Nu sova på soffan med Maria så vi är utvilade för en lång körning i morgon.
365 dagar i USA idag!!
Godnatt!
Läste just igenom mina tre tidigare inlägg och det är så otroligt mycket felstavningar. "egg spel, Carin canyon..,"
Detta beror såklart inte på att min hjärna amerikaniserats utan på min (fortfarande) underbara iPad som lägger ihop sina egna ord när jag snubblar på bokstäver.
Jaja, tur för er att jag iaf kan hålla mig uppdaterad och att blogg.se har en app så jag kan ladda upp bilder.
Puss!
Jag och Maria startade våran dag med att gå några km till "fullt hus" husen och få se lite utsikt över sf. Sedan bar det av till en väldigt kulturell gata med alla möjliga små affärer, roliga, skumma, cannabis, sköna cafeer och mestadels affärer jag inte var så sugen på att besöka. Skumt men väldigt intressant område. Intressant i den meningen att det var mycket att se jag inte sett förut. Människor i alla dess stilar, gatu grafitti konst samt fula och vackra hus i en blandning.
Om jag tyckte sf var vackert i går har jag fått en annan bild idag.
Gatorna är smutsiga. Skumma människor står och röker på öppet på gatorna samt att jag aldrig har sett så många uteliggare på en och samma dag (och då ser jag en hel del i nyc)
Det slutade med att vi gick sammanlagt 15 km och tog en skrattfyld fika i det lite mer mysigare och finare shopping området union square. När vi satte oss för att avnjuta våran fika var vi så trötta och sluta i våra kroppar av allt gående så både smile och ögonblick orkade knappt upp. Men efter 5 min av vila och coke tog våran övertrötthet in och det var den roligaste fika stunden jag haft på länge :)
Kl pansionärs tid (5) var vi tillbaka på hostlet och just nu sitter vi möra med en kopp te :)
Detta hostlet är förresten bland de bästa hostlen, mysiga rum, coola hang out ytor och grym frukost!!
Glad första advent! Såg att Luleå fått snö idag. Mysigt! Själv går man i kofta men jag längtar till snön!
Puss och kram
Efter att ha övernattat på jfk airport och tagit det 6 timmars långa flyget landade jag i san Francisco. Efter att ha ringt far min och facebookat lite kom äntligen Maria, som jag inte sett sen Miami för ett halv år sen. Underbart!
Vi började våran dag gåendes upp och ner för sf branta gator med mycket skratt och solen i ryggen.
Kan inte fatta att jag är klar med mitt au pair år och bu befinner mig på andra sidan kusten. Snart är jag äntligen hemma i Sverige!
Sf är underbart mysigt och vackert och jag och Maria har så mycket att se fram emot. I morgon blir det alcatraz och fullt upp husen där Mary late and Ashley Olsen blev tidiga filmstjärnor.
På måndag ska vi besöka världens högsta träd och senare kommer golden gate bron.
Vilken fantastisk resa vi har framför oss! Glad första advent i Sverige, vi ses snart! Puss och kram
Nu sitter jag i sängen min sista gång och jag vill så gärna på något sätt bli tagen av situationen och tänka att det verkligen är sista gången och bli sorgsen över det. Istället känner jag att mitt otroliga år äntligen (i positiv mening) är slut och att det räcker gott och väl nu. Jag kommer ihåg för tre veckor sedan då jag nästan fick panik över hur lite veckor det var kvar och jag kände för att gråta hela tiden. Som tur
R har jag bu istället accepterat att det är slut så nu är jag inställd att Äntligen få sluta jobba som au pair och komma hem. Har nästan packat ner allt i mitt rum och inser attbjag behöver två bagage att checka in och inte vara ett. Och vad beror det på? Jo, på mina 10 underbara kg scrapbook som ska få plats. Jag skämtar inte. Minst 10 kg väger det.
Och i morgon kväll bär det av till jfk flygplats i ny där jag ska sova under natten för att ta mitt flyg sju på morgonen och åka till san Francisco och möta upp Maria för våran cali trip!
Underbart!
Dock känner jag mig inte alls orolig för resan som jag annars gör med andra resor. Blir det problem med mitt flyg? Har jag med mig allt? Är jag i tid? Osv osv.
Min rese månad har alltid varit så långt bort så att åka på den känns fortfarande så onaturligt. Men jag kan Inge vänta på att få se san Franciscos, los Angela, san Diego, LAS vegas och Inte minst Carin canyon!! Vilken otrolig resa det kommer bli :)
Idag hade vi den största helgdagen i USA. Thanksgiving. Min värdmamma har förberett mat hela veckan och det har doftat som jul i hela huset. Och äntligen idag har jag fått smaka på alla möjliga maträtter som jag bara kan beskriva som amerikanska. Turkey såklart, men också en hel del sötpotatis. Tex. Mosad sötpotatis blandad med krossade nötter, men marsmallows som topping. Först tänkte jag att det är bland det konstigaste jag hört, men vet ni. Det är Guda gott!! Godaste jag ätit idag. Väldigt sött då så jag vet inte om det är varmrätt eller efterrätt? Vi var 17 personer och det varse mycket ljud och prat så jag är glad att äntligen få vila hjärnan. Har dock varit en riktigt kul och underbar dag! Så glad att det är så här jag får avsluta mitt år.
Eftersom min familj är judar firar dom thanksgiving och hanukka samtidigt eftersom hanukka ändradas i datum från årstider år. Och på hannuka, som på jul, ger dom presenter till alla. Plus att vi spelade egg spel då man får roffa åt sig andras presenter :) jag fick så himla fina grejer!
Nu säger jag godnatt för sista gången. Ska försöka lägga upp inlägg på min resa på Facebook.
Önska mig lycka till så ses vi snart! Är hemma om tre veckor. Otroligt!
Puss och kram från en nöjd glad och mätt Greta.
Har gjort en hel del jul grejer de två senaste helgerna!
Förra söndag var jag Julia och Hannah och såg Christmas Spectacular som är en jul broadway show på Radio City och som bara visas i NYC.
nu har jag bara sett två broadway shower tidigare (the lion king och zarkana)
The lion king var så jäkla grym,. men jag tror Christmas Spectacular tar priset!
Wow, det var MAGI kan jag säga. dansarna (the rockettes), musiken, sången, ljus sättningen och sceneriet som var bortom denna värld. Jag kunde inte sluta le av glädje och övverraskning. Det hände alltid något oförberett och jag var aldrig uttråkat. ville bara se mer och mer!
de hade 3d film och OTROLIGA scenerier, säger jag igen. för mitt folk. det är MAGI.
Ni är inte kloka om ni är i nyc under denna tid av året och inte ser denna show. Det är bland det otroligaste jag någonsin sett.
The rockettes är en dansgrupp som inte är lätt att komma in i. Du ska vara en viss höjd och vikt. du måste vara bortom begåvad och göra allt samtiigt som alla andra 37 dansare. De är OTROLIGA! huvvaligen!
Här ser ni ett grymt exempel på deras ljus och sceneri. Ni har scenen som ser oändlig ut och sedan taket som tar form som en iMax bio. Detta är tomtens verkstad och det ska likna en glas iglo. Renar springer på taket och det är en helt fantastiskt scen.
Detta är också bland det bästa och coolaste. 3 livs levande dromedarer/kameler medverkar i jesus scenen!
WOW!
Sedan var det dags för svensk julmarknad i montcliar (grann staden där alla nationaliteter bor) denna svenska julmarknad är den 26:e och vi fick se lucia tåg på svenska, äta räkmacka, bullar och pepparkakor, dricka glögg och träffa tjusiga damer i svenska folk dräkter som faktiskt är gjorda av en dam i New Jersey :)
Åh, jag började nästan gråta när jag hörde alla lucia sångerna framföras av gossar och tärnor i lite amerikanskt brytning :)
vi var både på svensk julmarknad i nyc och i montclair och att besöka platser där nästan alla pratar svenska var mycket underligt och jag kännde mig inte så hemma som jag trodde jag skulle göra. Därför blir jag också lite rädd att sverige inte alls kommer kännas så hemma som jag hoppats. men jag tror det hela har att göra med att jag är så inställd på engalska och amerika att ett svensk liten klunga i det hela såklart blir blir vädigt underligt. och alla blonda blåögda, ljushyade personer. och mycket gamla damer.
Och jag förstår inte varför,. även om dessa svenskar bor i usa som är ett mer socialt land än sverige,. så kännde jag ändå att "svenskar är så tråkiga och inte så förtjusta i att prata" Den enda personen jag pratade mycket med var en amerikan som gjorde ett litet tidningsinslag om jul marknaden och undrade varför jag kunde prata svenska så bra. Och när samtalet var påväg att avslutas var det både handskakning och namnutbyte innan vi önskade varandra en bra dag.
American football:
Ser verkligen ut precis som på film. Cheer leaders och musik band!
Och efter en stunds iaktagelser förstod vi det mesta av sporten och det blev väldigt intressant faktiskt.
American football and their cheer leaders - Collage leage
The marching music band!
altså, jag hatar att säga det här. men detta såg så tontigt ut. och jag förstår inte varför dom gör det så töntigt. det finns inget töntigt att spela musik eller framföra det. Men detta var pinsamt och jag fick plötsligt en förståelse över deras stämpel..
Ett café som ligger några block ifrån mig. Sopranos spelade in en eller två avgörande scener här. Fick faktiskt veta detta för en vecka sen vilket är lite tråkigt, men jag och julia drack oss fulla på deras goda milk shakes!
New York City en underbar höstdag från Eagle Rock!
Hej hopp,. Nu kommer ett litet reklam inslag för iPad nämligen. ( trodde aldrig jag någonsin skulle göra detta eftersom jag tyckt iPad varit en löjlig onödig grej tidigare, men visst är det underbart när du har fel, iaf i detta sammanhang)
Jag sitter för tillfälletpå starbucks, och gör så mycket med min ipad, och inte nog för att det var lätt att slänga ner den i handväskan, utan också för att jag inte vehöver någon ström kabel.
Jag sitter också och lägger in bilder från min kamera, vilka ni får se lite senare.
Jag kan lyssna på radio utan reklam mellan låtarna, eller bara överföra all min musik och använda denna som mp3.
Jag överför alla mina resor till en app som har koll på alla flygbiljetter och annat som jag behöver, vilket jag också kan kolla upp utan att ha internet. Jag sparar web platser så jag kan läsa tidningen utan internet, eller så beställer jaga bara hem böcker och läser direkt på iPad. Här har jag almanacka, påminnelser, Skype, kartor, vädret, Facebook med ett finger tryck. har också laddat ner en app som gör det möjligt för mig att redan i sängen på morgonen bestämma mig för vad jag vill bära för kläder och vad som matchas utan att titta i min garderob, eftersom jag kan ta kort på alla mina plagg och lägga in i appen där jag sen kan klicka mig igenom min garderob och välj ut mina kläder för dagen. Nu betyder det inte att jag är så lat så jag gör dettas men jag har iaf appen och vill inom sinom tid testa mig till det ;)
För mor, far, faster och morföräldrar, app = program
Och eftersom Nästan allt är möjligt med denna iPad vill jag också slå ett slag för miljön! Denna underbara iPad spar på så mycket annat, utskrivna papper, papper till böcker och kartor, annan elektronik såsom radio, tv, spel, kalender och ton vis med minnes lappar.
Nej mitt folk, detta är framtiden för miljö, tidssparande, kultur, nöje, utrymme, planering och inte främst för jobb och barnomhändertagande. :) du har allt i denna lilla mojäng på ,. 20 x30 cm.
Vad annars då,. Jag har en vecka kvar av jobb. Claudia den au pair som varit den första au pairen och stannat i 1,5 år kom i onsdags och kommer stanna 3 mån. Så här har det gått:
Rebecca blev jätte överlycklig, vilket var jätte roligt att se och Tyler var mer " hey, whatever, i Will keep on playing with my toys" de 3 första dagarna har Rebecca velat vara med Claudia hela tiden och Tyler med mig. Och igår blev jag lite ledsen när jag la ner dem för nap och ville som vanligt få en puss och kram av Rebecca, när hon säger, " no, Claudia"
Och inte vill ge mig något alls. Jag tog det inte så allvarligt, och kände mig lite som min värdmamma ibland när rebecca och tyler väljer mig ibland framför henne. Men idag var vi alla ut till parken och hade picknick när Rebecca plötsligt säger mitt i tuggorna, "gaga, I love you" och så fick jag min puss och kram när jag la ner henne idag istället :)
Jag känner mig sållart väldigt sorgsen att lämna dem men också sorgsen för att det kommer bli svårare för dem ju äldre dem blir Att varje år bli lämnad för någon dom älskar och tas hand om någon skrämmande okänd. Hade varit ännu svårare att lämna dem om det inte var Claudia som tog över efter mig. Sen är det såklart lite sorgset eftersom dem inte kommer komma ihåg mig heller. Ska försöka hålla Skype kontakt med dem såsom vi gjort med Claudia under året och så hoppas jag få möjlighet att komma och hälsa på nästa år.
Frågan som kommer ställas av de flesta: hur känns det att komma/åka hem till Sverige?
Det känns bra, eftersom jag känner att ett år har varit en perfekt lagom tid och jag nu är redo för något annat.
Eftersom jag går från nyc till skogen, så är jag inte säker på hur jag kommer reagera,. Det finns inte en bättre förklaring på skillnaden jag kommer få uppleva. Men det ska också bli riktigt intressant att se hur jag ser på Sverige med andra ögon och all skillnad jag kommer få uppleva i mat, kultur, landskap och människor. Det blir lite som att besöka mitt hemland. En sak är säker. Sverige är det bästa landet i världen, så sluta klaga. Nu har jag inte besökt alla länder i Världen, men efter att ha bott i det mäktigaste och "bästa" landet i världen är jag mycket säker på min sak. Tyskland kommer två på min lista :) haha.
Det känns skönt att komma hem, att börja ett nytt kapitel och få använda mig av mina nya egenskaper i ett samhälle jag är van vid och vad jag kan ta mig an och ta mig för i Sverige och på svenska.
En andra fråga: känner du att du vuxit och vilka egenskaper menar du?
Många av au pairerna säger att dom är mer självständiga och har lärt sig mycket om sig själv, men eftersom jag flyttade hemifrån när jag var 16 har jag redan gått igenom det kapitlet känner jag. Det jag känner att jag fått mest användning av är att jag var tvungen att vara uttåtriktad och social på ett annat språk som jag i början och fortfarande ibland inte känner mig bekväm i , vilket ledde det vidare till en mer pratig och social Greta som inte längre är lika rädd (inte för att jag var blyg tidigare) att ta kontakt och Börja prata med okända människor utan att ( som i Sverige) vara rädd och tro att alla främlingar är psykopater.
Sedan kommer jag inte ifrån att jag lärt mig så mycket mer engelska och jag som hade g i slut betyg på gymnasiet nu känner mig bekväm i språket. Plus att jag nu kan göra detta igen, flytta utomlands och börja om på nytt utan att känna landet eller människorna hur många gånger som helst eftersom jag vet att jag klarar av det.
Ni vet hur man säger "att inte vara rädd att gå utanför sin komfort zon" , säg att sverige var min komfort zon innan, och nu har jag utökat min zon 5 gånger mer för att jag rört mig över nästan hela USA och bott här ett år.
Och den zonen känns, för jag har mycket mer mer självförtroende än när jag kom.
Innan jag kom var jag också väldigt mån om vad folk tycker och tänker om mina handlingar, men pågrund av vänner som inte brytt sig ett dugg av vad andra tycker och av landet som är en stor blanding och acceptans av människor så känner jag mig också mer obrydd av vad andra tänker och tycker, och känner att det är mer viktigt att jag gör det jag vill och står upp för mig själv.
Då funkar det inte att ladda upp bilder från min iPad,. Men det ska jag banne mig hitta en lösning till ;)
Allt går!!
Puss
Jag vet, jag har inte uppdaterat min blogg på mer än en månad och jag har egentligen varit alldeles för upptagen med att ta vara på min tid här och varit med mina vänner på kvällarna. scrapbookat en massa i ett försök att vara klar med mitt år på hundra sidor och några kg papper. Min värdmamma har som tur varit haft en hel del scrapbooking material som jag kunnat ta del av med förra veckan behövde jag mitt eget och la lätt ut 100 dollar på lite papper. Men då kommer det också vara värt det när jag bläddrar i min scrapbook för 2345 gången vid 95 års ålder.
Och shopping har det varit mycket av de sista veckorna eftersom jag lyckligtvis har sparat mer pengar än vad jag behöver för min Californien resa. Och dessutom sista gången det blir lite billigare med mitt svenska kort. hihi
Dessutom har jag ännu lite mindre tid eftersom jag investerat (inte spenderat) i en iPad, vilket jag nu efter några dagars av använding inte förstått hur jag kunnat klara mig utan denna smarta, roliga och helt användbart underbara grej!
För en vecka sedan kände jag mig som en gravid, jag var glad ena minuten och kännde för att gråta den andra.
Och jag insåg hur svårt det kommer vara att lämna det hem som jag gjort här samtidigt som jag inte kan vänta tills att landa i kalla Luleå. Apropå Sverige så träffade jag en svensk mamma på ett aktivitets center där vi går med Becca och Tyler till Musik klass och simm klass. Har bara hört svenskar gå förbi på turst kvarteren i NYC så när jag hörde svenska mitt i New Jersey var jag tvungen att gå fram och säga hej. Hon berättade att det varge år är en svensk julmarknad i Montclair som hålls på söndag. Jag kollade upp hemsidan och det visade sig att denna julmarknad har pågått i 26 år! underbart! så på söndag blir det svenskt julfika och tillfälle att köpa svenskt handarbete och pynt!
Den au apir som var 1,5 år före mig, Claudia från Argentina, kommer i morgon för att stanna med barnen i 3 månader. Det ska bli jätteroligt att få träffa henne igen och kan inte ens föreställa mig hur glad och överraskad hon kommer bli av att träffa barnen och se hur mycket de har växt och utvecklats.
Just nu känner jag mig ganska redo att åka hem eftersom jag repeterar detta mantra för mig själv 100 gånger om dagen för att verkligen inse och acceptera att det är dags att åka. Köppte en stor carry on väska idag och borde nog (förhopnningsvis eftersom jag shoppat en del ockå) få in allt jag ska ha hem i ett stort bagage och carry on.
För er som missat min facebook status så kommer jag hem till Sverige den 16 December. Har direkt flyg vilket är underbart med tanke på min inte alltför trevliga resa genom tyskland innan jag landade i usa på 3:e försöket.
Jag kommer inte hinna uppdatera så mycket mer änd detta innan jag är hemma igen, då det blir en stor resume.
Nästa Fredag kommer jag möta upp Maria i SF och sedan tar vi bilen ner genom Californien, couchsurfar på några ställen, bor hos min värdmammas syster i L.A, ner vidare till San Diego och sedan avslutar vi med hotell i Las Vegas och en tur till Gran Canyon.
en närmare 20 grader höstmyset just nu och med tanke på snöstormen och strömmen borta i 6 dagar så känns det riktigt bra!
Många kramar till alla. Vi ses snart!
With Julia and Jennifer in Washington D.C - Lincoln Memorial
Lincoln memorial
Push botton?
White House
I have a dream, and now completed it. time for next draem!
Beautiful Washington D.C in fall!
