gretasadventure

Jag är så himla glad att jag tog chansen att åka till Hawaii en vecka med en av mina bästa vänner Tanja. Även om det var 10 timmars flygtid, som egentligen går fortare än förväntan, bara man sover och ser film.
Jag anländer till Honolulu flygplats och möter änrligen upp med Tanja efter 4 veckors åtskilldhet. vi gråter lite av lycka att äntligen se varandra och att vara på på HAWAII. Så jäkla coolt!
Tanja har redan hyrt bilen så vi hämtar upp den och kör till Waikiki Beach där vårat lyxiga hotell ligger  som vi dessutom fick helt gratis av Tanjas fars resepoäng. dessutom får vi färska blommor runt halsen. Välkommen till Hawaii! grymt!
 Hotellet var underbart och låg precis vid stranden, och stranden (!!) helt underbar!! Vi går ner kl 5 pm för att ta en drink och avslutar våran första dag med underbar solnedgång, massa prat, roliga människamöten, hula dans och exotiska drinkar.
Honolulu är inte för varmt och vattnet har en perfekt temperatur som är nästan lite kall när du går i men du kan ligga där förevigt utan att det blir för varmt (som i miamia beach). Par går omrking på stranden hand i hand och surfarna rider vågorna. En stor krater reser sig till vänster och fler hotell samas på beachen med underbara utebarer. SÅ HIMLA FINT!












Vi har en full dag i honolulu så vi bestämmer oss för att stiga upp 7.30 am för att börja köra runt ön Oahu.
Vi börjar med kratern som använts av försvaret, där vi får hika en timme för att komma upp på den högsta punkten. Trappor, trapport, tunnlar och uppförsbacke gör att tanja med mix av sol och gårdagens drinkar inte mår så gått när vi väl kommer upp, men efter en lång vilostund och en snäll tjej som gav henne sin energidrink är vi redo för foton och beundran av utsikten. Honolulu ligger framför oss gemensamt med berg, vita stränder och turkost vatten. Helt underbart!


Kratern


Tanja jobbar på uppför,.




kratern med gator av hus i bakgrunden och berg ännu längre bort.


Jag och Tanja med kratern i bakgrunden


Underbart!


Honolulu




Och vi kan helt enkelt inte få nog av den underbara utsikten. Vi stannar och för att utforska och beundrar flera ställer , köper färsk mango och papaya för att sätta oss på en strand och titta på folk som surfar.
 Vi bara njuter! havet är alldeles turkost och stränderna vita. Det är inte alls mycket folk och naturen är fantastisk. I mitten av ön välver stora mäktiga berg ut sig för att sedan låta landskapet bli alldeles platt och avsluta i havet som vackra stränder.








vi stannar för mat vid ett gatukök som serverar grym tonfisk


Japansk bönetempel


Japanska fiskar och svan? haha :)




Så fantastiskt vackert!




Vi avslutar denna fantastiska dag med en regnbåge i The Rainbow State och en drink på stranden innan vi stupar i världens skönaste säng vid 11 pm :)

Det är så fruktansvärt mycket jag vill skriva om. Boston, Miami, alla kvällar i Glen Ridge på sistone.
Men jag hinner inte, och jag inser också att jag sällan får en lång lugn stund för mig själv. Så jag kan bara längta tills att gå hemma i de tråkiga norbottniska skogarna. Få låta tankarna vandra som dom vill.
Det är ganska lätt att tappa bort sig själv lite när man alltid är i farten och inte hinner få med intrycken och hur man ställer sig till olika ting. Jag är ju samma människa som när jag åkte, men det är lätt att glömma bort vad som är viktigt för en och vilka pelare man vill bygga sitt liv kring. Jag inser också hur lycklig jag är som kunnat ta detta år och helt totalt göra vad man känner för. Resa hit, resa dit. Träffa vänner/nytt folk nu eller sen. Inte bry sig om omvärlden (har inte en susning om vad som händer någonstans) eller bry sig om att handla toapapper eller städa sitt rum.
Det är som att ta ett år ledigt, för när jag kommer tillbaka till Sverige, norrbotten kommer det känna som att tiden stått stilla där och jag kommer komma tillbaka där jag slutade.
Och därför känns Hawaii så underligt konstigt. Hawaii liksom, det är inte många som reser dit för det är mitt i ingenstans och tillochmed från usa:s westcost tar det 6 timmar att flyga dit. 12 timmars tidsskillnad från sverige, på andra sidan jorden helt enklelt. Ibland undrar man ju vad folk i omvärlden gör när man går och lägger sig,. för dig betyder det att jag just stiger upp till solen på Honolulu.





En av mina bästa vänner i Glen Ridge, Cyndi, åker hem till mexico i morgon. Hon är också en av mina bästa vänner i mitt liv. Vi kom samma dag och vi har gjort och gått igenom så mycket. Tårar, galenskaper, mycket mycket skratt och tillochmed blivit rånade på Miami Beach tillsammans. Det är så svårt att säga hejdå och tårarna bränner så fort jag tänker på det. För det är inte sverige, eller europa hon bor i. Det är Mexico.
Men det handlar bara inte om att jag inte kommer se henne på ett tag. Det handlar också om att ta farväl av tiden vi haft här tillsammans och veta att dessa omständigheter ALDRIG kommer tillbaka. Därför blir det också svårt ju närmare slutet av mitt år jag kommer eftersom jag vill hålla kvar i allt som varit här samtidigt som veckorna bara rusar i väg tills du sitter på planet hem till Sverige som du så gärna vill till, men slits av att vara kvar för att året som varit har varit det bästa i ditt liv. Dagen du sitter på planet dör det underbara liv som du just levde för att skicka tillbaka dig till ditt andra älskade liv igen.
Well, jag kommer älta detta nog mycket när jag väl är inne på mina sista 5 veckor. nu är det ju bara 10 :)





Så anyway, vi var på CheeseCake Factory för avskeds middag och såklart stod bara Cheesecake på våran meny för kvällen. Ett kalorinummer på ca 1000 och en mastighet på mycket gör att du gärna delar din kaka. Jag och Julia la vantarna på en vit chocklad cheesecake med macadamia nötter och kolasås. SÅ GOTT, nära på att vi inte ens äter upp allt eftersom det är såååå mastig. haha.


Carolina, Cyndi och Julia


Jag, Hannah och Hannah

Och nu sitter jag och dödar tid mitt i natten och hinner äntligen lägga upp ett blogginlägg innan jag om 4 timmar ska bege mig mot Newark airport. Ska bege mig härifrån kl 4.30 på morgonen och jag vet inte om jag ska sova eller vara vaken eftersom flyget tar sisådär 12 timmar,.

Hawaii blir VÄLDIGT intressant och jag lovar er berätta allt om det!!
Önska mig en bra flight och jag önskar er en GOD MORGON!
puss och kram!

Egentligen hade jag nog inte tänkt att åka in till New York City dagen innan 9/11 men för ett par veckor sedan bokade jag klippning och vaxning utan tanke på vilken dag det var.
Endel vänner hade blivit tillsagda av familj hemma i Sverige att inte åka in, andra hade hört ac värdfamiljerna att det var bäst att stanna utanför NYC. Jag var lite orolig då jag satte mig på bussen och åkte igenom Lincoln Tunnel kl 9 på morgonen. Jag hade hört om planer dom upptäck som handlade om bombade tunnlar och broar.
Jag förväntade mig att trafiken skulle gå långsamt med tanke på all säkerhet med det flöt på bra och det enda som var av det onormala var polisen som steg på bussen för att kontrollera innan vi ankom till 42:a gatan.
Dagen var solig och allt känndes som vanligt. Taxibilarna tutade, folk var på väg hit och dit och överallt och ingenstans. Pretzel gubbarna stod vid hörnorna och turister konkade på bagaget.
Min första anhalt var 5 ave och 56th street där jag skulle klippa mig. Detta ligger vid The Empire State Bilding och tankar om plan som krashar in i höga byggnader kom till mitt minne. Egentligen var jag inte så rädd för att något ska hända, denna helg måste vara bland de säkraste att vistas i NYC.
Denna klippning bokade jag genom ett presentkort som jag köppt för 70 dollar på Time Square av ett företag som låg i ett penthouse på 5 ave och en klippning av ägaren som går loss på 500 dollar. Jag förväntade mig därför lite bättre resultat än vad jag 30 min efter gick ifrån med.
Vatten i ansiktet vid hårtvättning efter att min huvud fått mottaga både iskallt och hett vatten.
Där efter följde en snabb klippning (läs toppning) med urful finnish.
Var mycket missnöjd och insåg att jag nog får ge mig in på någon annan salong att fixa till burret.
Jag tog tunnelbanan ner till SoHo/Broadway och var även här lite nervös för plötsliga onormala händelser.
Gick okring i SoHo för att finna hårsalong men hittade ingenting. Till slut kom jag till detta fina ställe som kostade mig 100 dollar,.. jag klipper mig aldrig för 100 dollar tänkte jag.
Men efter några fler blocks sökande hamnade jag tillslut med mitt svenska bankkort och betalade (vilket kändes lite bättre och billigare) 655 kr för ett mycket snyggt jobb!
Även om nästan allt hår jag sparat dessa 9 månader rök,.

Gatorna i Soho var inte lika fulla med shoppande människor vilket var mycket skönt och shoppingen så mycket lättare. Dock är det ju så, att när man är peppad i sina sinnen för shopping hittar man sällan ngt och vice versa. Dock tog jag med mig en söt kjol från Hollister (vilket har kommit att bli en av mina favirot affärer)
En macka på Subway, tunnelbana upp till 79th street där jag gick förbi Fashion Week och kom ihåg när jag hade lyckan att få se Badgley Mischka´s höstmode i February. One in a life time. Tiden går fort.

Spenderade hela dagen själv i NYC och tvingade över hannah (vilket inte var så svårt) till mitt hus när jag kom hem för jag/vi behövde verkligen skratta ihjäl oss av bästa tv programmet på svensk tv just nu, "varning för barn"
Vi skrattade tills vi nästan kvävdes!

Idag innan vi besökte 9/11 memorial på Eagle Rock var vi på shopping lust igen och det blev både Hollister, Victoria Seacret och Abercrombie & Fitch.
Jag vet inte varför, men detta år har jag utvecklat en väldigt tjejig sida av mig själv, kjolar, volanger, krus och smycken. Inte så illa faktiskt! Plus en hösthatt på huvudet!


Abercrombi & Fitch klänning $49

Jag avslutar min dag med att följa dokumentärer i bakgrunden av låga röster av amerikanska män som pratar om sökandet efter levande, om hjältarna som dog medans de räddade andra och om alla de patriotiska männiksor som dog för landets frihet.
Jag förstår inte riktigt den den sista meningen.. men jag fäller tårar och min bröst gör ont när jag hör en av brandmännen säga "jag var i det ena tornet och föröskte få ner männiksor för trapporna när jag hörde det andra tornet rasa och och insåg med en illamående känsla i magen att många, många männiksor jag känner just dog"

Jag, Hannah, Julia och Janette var upp till Eagle Rock i eftermiddags för att besöka 9/11 minnesmärke.

Vi tittar ut över New York City 10 år efter. Empire state building skymtar i dimman och man kan urskilja midtown och downtown - där The Freedom Tower nu reser sig över byggnaderna i The Buissness District och fortfarande dag för dag blir högre. Vi läser några av hundratals namn som löper utmed väggen. Några rosor är utlagda vid namn, vart de är till för att säga "I love you, I miss you, You are in my heart always"


jag kan inte hålla tärarna tillbaka när jag läser en lapp handskriven av människor som saknar oerhört




I år har dom lagt till ett minnesmärke som består av delar från World Trade Center och det skapar en sådan overklighet att bakom se New York City där dessa delar en gång stod.




The 9/11 memorial som öppnade idag på Ground Zero ser oerhört vackert ut med vatten fallandet ur två stora fyrkanter där de två tornen en gång stod. Medlemmar var idag tillåtna till platsen och läser upp namn efter namn av förlorade familjemedlemmar och människor som dog den 11 september 2001.