Sista helgen

Egentligen borde jag vara JÄTTE nervös och rödgråten känns det som.
Men jag är så insjunken i vardagen att åka i väg på måndag känns väldigt overkligt.
Har packat det mesta i går. Får nog inte så mycket plats över i resväskan, men det är betydligt bättre än att ha hälften utanför som inte får plats.
Det är nu man verkligen inser i klädväg vad man behöver och vad man verkligen använder i sin garderob. Det som jag lämnat kvar hade jag lätt kunna göra mig av med,. 80 % iaf. Vädligt tragiskt när man tänker på hur mycket pengar man har spenderat på dem och hur mycket energi som använt för att framställa dem.
Om jag hinner ska jag köra förbi Röda Korset och lämna av dem.
Hade varit kul att bjuda in vännerna så får dom ta det dom gillar och "förnya" sin garderob lite :)

Har också slängt alla handkrämer, body lotions och duschscrubbar etc som jag inte tar med mig. Skönt att bli av med när dom tar så mycket plats och knappt har förbrukats.
Och ifall Christoffer väljer att plugga i Umeå till hösten så slipper han flytta med sig så mycket skit.

Var också på Coop och städade ur mitt skåp där. Jag gick in i butiken och det luktade så juligt. Dom demade bland annat glögg och det kanske var för  den mysiga jullukten
men jag kände att jag faktiskt kommer sakna coop. lite :)
Men jag har också suttit många gånger i kassan på morgonen när det känns som att ALLA 70 + kommer in för att handla innan kl 12 och det gååår sååå låångsaaamt. Man vet vad tanten i röd ullbasker kommer att göra och hur hon (som en del gamlingar gör) hänger ut med tungan när hon försöker koncentrera sig på att försöka dra Med Mera kortet åt rätt håll och på rätt sätt. Man vet vad dom har för rörelser och mönster och framför allt, man vet hur många öl och vilken sort alkisen har köppt kl 9 på morgonen innan man sett varorna..
ja, jag hade ju kunnat skriva några kapitel om Coop och alla kunder, men det är inte det bloggen är till för, även om det finns både härliga, roliga och mindre trevliga människor som handlar.
Det har varit väldigt lärorikt och roligt att jobba på Coop!

Jag har försökt att träffa mina vänner i veckan, även om det har varit tajt med tid. Det har varit väldigt roligt och jag kommer att sakna er. Jag vet att ni vill prata med mig och höra hur det går/kommer att gå men ni måste förstå att jag kommer inte hinna skypa/upptadera min blogg speciellt mycket de närmaste veckorna.
Jag kommer att ha så mycket i mitt huvud och det kommer hända nya grejjer hela tiden samt att jag vill vara närvarande med min "nya" familj och lära känna dem. Det ska bli otroligt spännande!
Jag känner mig inte nervös över familjen, utan det är bara mig själv som jag kommer känna mig osäker på känns det som. Familjen känns underbar och jag tror jag kommer få ett fantastiskt år med dem!
I går var det renar på stan inför helgen i Luleå och jag tog kort på den största renen som jag ska skicka till värdfamiljen. kul!

Nu ska jag ringa min Morfar!

Kram på er!



Second Match

Abraham Family
När jag och familjen Abraham matchats och jag läste igenom lite av deras ansökan
där det stod lite om dem fastnade jag på frågan vilka egenskaper de ville att deras au pair skulle ha.

"Warm, considerate, love toddlers, trustworthy, honest, people person, patient, responsible, resourceful, strong communication skills"

Hoppsan, det där lät ju som jag!
Och det är dom egenskaper jag vill att en värdfamilj också har.
Att man ska kunna prata om saker och inte vara rädd för att fråga.
Och det fick jag ett starkare intryck av när jag fick mitt första mail av värdmamman.
Detta mejl var långt och det innehöll värme, personlighet och omtanke.
så jag skrev ett liknande mejl tillbaka och hon blev väldigt glad!
I telefon pratade jag med dem i 1 och en halv timme. Och det kändes väldigt bra.
första halvtimmen pratade hon om hur jag skulle trivas och vad som fanns för mig att göra.
haha! jag fick knappt något hål att fråga om barnen!
Det visade sig att vi också hade liknande värderingar av uppfostran och de hade också rutiner för barnen. Att det ska äta, sova samma tider varje dag. De sa också att dom inte trodde på en "curling" uppfostran. Det kändes skönt.
Jag har också fått prata med deras nuvarande Au pair och hon säger att det finns inget dåligt att säga.
hon har även förlängt sitt år ytterligare 6 mån hos samma familj!

vi har haft väldigt bra kontakt via mejl och hon har alltid svarat väldigt varmt på mina frågor.
Så det här kändes väldigt bra och vi valde varandra!

First match

Vanek Family

Familjen bodde i Denver , Colorado.
Jag googlade och upptäckte vilka fantastiska möjligheter det fanns till friluftsliv och äventyr!
dock kände jag att det var lite "offside" även om det var många au pairer i området.
Familjen hade 3 barn. ett tvillingpar på 2 år och en 3 åring. Jag vet, det låter FÖR mycket.
Och det kände jag också. Jag kommer aldrig få en ledig stund!
Mitt första telefonsamtal var SÅ nervöst såklart och jag var tvungen att stänga in mig i ett enskilt rum och Christoffer (pojkvän) fick absolut inte höra!

föräldrarna var i 30 års åldern och lät ju väldigt trevliga, deras tidigare au pair hade redan åkt hem till Tyskland och jag skulle få påbörja mitt år själv med 3 ungar. Jippi!
Det visade sig också att jag skulle få jobba 3 helger av 4,. nu lät det too much!
Barnen åt aldrig middag med föräldrarna och sov när föräldrana kommit hem,. och om jag skulle ta hand om barnen på helgen, när skulle dom träffa sin mamma och pappa?
Det kändes inte som att föräldrarna ville umgås för mycket med barnen. Det kanske inte är så,. men jag fick den känslan. Nu i efterhand tänker jag "stackars au pair som fick komma dit och jobba häcken av sig"

Familjen hade inte så bra mejlkontakt efter samtalet heller och det skickade aldrig ett "tack"mejl innan de avslutade matchningen..

Redan en vecka kvar?!

Ja hörrni!
Det här har gått fort!
Jag förstår fortfarande inte riktigt att jag ska åka. Jag vet att jag komme sitta på det där planet nästa måndag
men att jag ska stanna där i ett år? nä, det går inte riktigt ihop.
Läste mitt förra inlägg och såg att det var TVÅ veckor sen jag skrev?! shit alltså,.
Men det är ju bra att det går fort, så slipper jag vara borta så länge ;)

Förra veckan var jag på ambassaden och hade en härlig helg med Christoffer.
Det regnade måndag morgon och jag sa till Krille innan jag gick från hotellet att jag nog behöver ett paraply!
"nej, det behöver du inte. det hinner du inte" säger han. Okej, jag var lite stressad och behövde tid för att hitta till ambassaden.

Väl framme inser jag att alla som ska söka visum ska stå i en speciell kö. Utomhus.
Min tid var om en 20 min, så det var nog inte så farligt tänkte jag.
Kön var lång och rörde sig knappt, jag hade inget ovanför huvudet och jag kände att min hår blev blötare och blötare. Det var 4 grader och mina tår blev iskalla. Jag sneglade bakom mig och såg en tjej stå och frysa.
"Ska du också åka som au pair?" chansade jag frågande.
Yes, det skulle hon! Härligt!
dock inte samma plats , tid eller samma agentur. men det var iaf en till au pair i regnet :)
Vi stod minst en halvtimme i regnet och jag darrade av sköld på slutet. Huvaligen!
Jag får nöja mig med att jag blev godkänd att åka iaf! haha!

Nu är allt pappersarbete klart. Mycket skönt! slipper jag oroa mig för att inte komma iväg i tid.
Nu återstår presenter och packning!
Ang presenter så funderar jag på svenska böcker på engelska. Typ, Pippi, Pettson, Nils Holgersons färd genom Sverige,.
Ljuslyckan "snowball" från kosta boda till föräldrarna.
Osthyvel
Något mer norrbottniskt/samiskt hantverk
Hjortronsylt såklart!

Sitter nu i Kukkola nyligen hemkommen från en rolig och härlig helg i Ruka (skidanläggning i Finland)
Det var suveränt att jag fick komma iväg innan jag åker så man kan få köra nerför backen första och sista gången den här säsongen!
Vi bodde i supermysiga 6-bädds lägenheter med bastu och kamin!
Jag utmanade "stockholmarna" på bastutävling kl 03.30, och ni förstår nog hur det slutade!
Skön bränna så all vätska rymde ur kroppen och bakisdagen blev lite hårdare ;)

Det har varit grymt kul! Så tack ska ni ha!

Jag ska försöka att uppdatera bloggen lite flitigare i veckan så ni inte blir förargade på mig :)
Nu pirrar det i magen!



NEXT STOP: Us embassy

Tjenare :)
Det känns som att jag har massor att skriva men jag hinner inte! än iaf :)
Just nu vill jag tillbringa tid med Christoffer och vänner så mycket som möjligt.

Nu 3 veckor innan avgångsdatum har jag fått flygbiljetterna.
Det kommer ta ganska precis 18 timmar för mig att komma från Luleå till NY.
Det tar 9 timmar mellan Munchen och NY.
Hoppas, Hoppas att jag sitter bredvid någon annan au pair!

Jag har varit på hälsoundersökning. Jag betalade bara en vanlig vårdcentralsavgift på 170 kr.
Det verkar som att på andra håll får man betala flera hundralappar för samma sak. ?
Det var ett riktigt jidder om vilket år jag fått olika vaccinationer,. min jornal finns typ i hpda, men dom kan inte söga vilka år det var och dom vet ingen på örnäset heller,. som tur var har min mamma sparat allt på ett litet kort. puh!
Annars kunde mitt avresedatum blivit framförflyttat. Det vill jag inte!

Visumet har jag också fyllt i forhoppningsvis korrekt. Får väl se på måndag vad dom säger när jag sitter inne på ambassaden. läskigt! Jag och Christoffer åker till Stockholm på lördag och stannar där över helgen.
Ska möta upp med en annan tjej som ska åka i Janurari till New Jersey. Kul!

Har just pratat lite med värdfamiljens nuvarande au pair och fick se henne och barnen i cam. Så söta!
Hon verkar super trevlig och snäll och hon hade ingenting dåligt att säga om familjen.
Känns jättebra!
Hon berättade även att det finns wierd familys som verka snälla till en början och sen blir konstiga och endel av hennes vänner hade därför fått rematcha för att försöka hitta en annan familj på en tid av 2 veckor.
Hon berättade även att det inte alltid är familjen "fel" heller utan att det ofta är au pairen som inte trivs/passar in.
Det ska jag föressten inte skriva om, för det är inte ett mål jag har och jag känner att jag kan garantera att min värdfamilj är BRA. Deras nuvarande au pair har ju faktiskt också förlängt sin vistelse ett halv år extra hos samma familj.

Well. Stockholm i helg. skönt att få komma in en bit på äventyret och att få vara tillsammans med Christoffer!
Nästa helg. Ruka! Ska bli riktigt kul att få komma iväg och åka bräda med tjejerna!

Hittade en bra bild för dagens inlägg,. kanske lite som jag oroar mig för inför mitt år som au pair i ett nytt land. :)

Kram!






Getting nervous!

Jag kommer till jobbet och har på en kort stund fått den glada och entusiastiska kommentaren "du åker ju snart!" av flera arbetskamrater.
"Gör jag det?" tänker jag 
,.. jo,... det är ju faktiskt snart,.... och jo jag ska faktiskt åka.. ..snart.




Börjar bli nervös nu(!) och har börjat fantisera hur familjen, staden och allt annat sak se ut i ett år.
Det roliga är att jag har ingen aning. Har aldrig läst om de bästa upplevelserna, shoppingutbudet eller kultur i NY.
Inte ens än nu när jag vet att jag ska dit! Allt blir som en överraskning! :)

Nytt jobb, Ny stad, Nya människor, Ny "familj", Ny mat, Nya teveprogram, Nytt språk, Nya matvaruaffärer,. osv.

Hur ska jag kunna läsa innehållsförteckningarna på varorna? vill jag ens de? haha. Hoppas det finns någon seriös mat där. känns som att det kan finnas en strimma hopp om något utbud i U.S.A:s största stad så jag hittar något jag gillar,.

Har pratat lite med värdfamiljens nuvarande au pair Claudia. Hon har inget dåligt att säga om familjen vilket känns SÅ skönt. Hon har ju även förlängt jobbet ett halvår hos samma familj.
Läntar tills jag får se foton på huset snart så jag kan börja känna mig som hemma innan jag åker ;)

Kommer bo högst upp i deras trevåningshus med eget rum och toalett. Badkar hade jag också.
Men kommer jag med gott samvete ofta tappa upp ett bad?
Känns som att mitt samvete på konsumtion kan minska en aning boende i ett land som är världsledande i koldioxidutsläpp. Alla andra lever som miljöbovar, så då är det okej att jag också gör det?,.
Eller så blir det att jag kanske känner aggresion hela dagarna när jag tänker på och ser allt som bidrar till en sämre miljö. Visst ser jag det i Sverige också, men jag vet att här försöker många iaf göra något åt det..

Skit i det nu :)

Värdfamiljen:
har två barn som är tvillingar (en kille och en tjej) som är närmare 2 år.
Jag vet, jag får vara snabb :)
Dom bor i New Jersey, två mil från Ny York City.
Föräldrarna är mellan 45 och 50 och jobbar båda med att sälja hattar/kläder i företag.
Mamman jobbar hemmifrån en del så för mig kan det bli flexibelt med semester (två veckor) och timmar om jag önskar.
Båda är intresserade av design vilket känns mycket roligt och känslan jag fick av familjen när jag pratade med dom första gången var att dom känndes jordnära, varma och öppna. Och att jag kan prata med dom om jag har problem.
Samtidigt är jag såklart nervös att så inte är fallet.

Jag vill så gärna fixa det här och jag har lätt att se det positiva så det ska fasen fungera ;)

Nu blev det ett långt inlägg. Det gillar jag inte :)
Kan inte bli för beroende av detta. Godkväll.

RSS 2.0