Embarassed!
Huvvaligen!
Jag blir bara nervösare och räddare för varge dag som går, och börjar nu inse att jag faktiskt ska läman allt som känns hemma för mig och landa i en helt ny värld i ett HELT år ?!
Ska ha i bakhuvudet under min vistelse att människor i denna värld har gått igenom värre grejjer än att leva ett år i NY. Ironiskt, jag vet. Det gör att jag håller humöret uppe!
Jag måste också kämpa någon gång i mitt liv, som faktiskt har varit väldigt kämpningslöst.
Inser också hur kort tid jag har kvar i Sverige.
helg v.44 Kukkola
helg v.45 Stockholm helg och ambassad (för att få visum)
helg v.46 Ruka (finskt skidcenter)
helg v.47 Ska hinna till Kukkola i veckan och helgen blir Luleå och packa.
Planerade att prata på skype med värdfamiljen idag.
Hade köppt nytt headset och var redo!
Camen på. det blinkade till och jag ser två toddlers. jättesöta och glada. vinkade ivrigt till mig. haha :D
Ser också värdmamman med ett stort leende och deras nuvarande Au pair.
Jätteroligt!
Inser dock att jag inte hör dem, vilket blir frustrerande!
ringer till christoffer och jag ser deras miner när jag börjar prata i telefon,.
bra inledning på en arbetsintervju,.
Jag skickar dock ett förklarande meddelande.
Jag får inte igång ljudet och vi bestämmer efter många vinkningar och skratt att vi får fortsätta en annan dag.
typisk!!
Jag stänger av och inleder min felundersökning.
Jaha, jag har en volymkontroll på på headset sladden.
Oj, den var off..
Nu ska jag prata med Jennifer, en tjej som ska till New Jersey i Dec. ska bli jättekul att få prata om allt praktiskt och alla känslor man har!
Det blir nog ett mer lyckat samtal :)
kram!
Fniss! Så kan det gå ibland, bättre lycka nästa gång. Å, vilken fantastisk upplevelse du har framför dig! Jag beundrar dig verkligen för att du gjort slag i saken. Hoppas man inte anses vara för gammal för Au Pair-jobb när man är 23, för jag skulle också vilja hinna med det.. Kramar från mig!
