gretasadventure

Denna helg var vi till Atlantic City vilket är en mindre variant av Las Vegas men Atalntic City ligger på stranden och har en härlig "board walk"/gång mellan stranden och casinona. Det atr ca 2 timmar att köra dit och vi hade ingen bil så jag bställer en hyrbil på newark flygplats, ca 20 min från var jag bor. Jag lägger in Tanja som körare eftersom hon kör sina barn varge dag och är mycket mer vanare än vad jag någonsin kommer vara i usa.

Vi får ta in en buss till flygplatsen och eftersom vi vill åka iväg tidigt till Atlantic City vaknar jag 5.30 en lördag morgon och frågar min snälla värdpappa som också är uppe den tiden för at åka och bowla om han kan köra mig och tanja till bussplatsen. Bussen dit kostar bara 2.35 dollar, vilket är perfekt om man ska till flyget. Anyway,.
När vi kommer till bil uthurningen funkar det inte att Tanja kör för jag bokade det,.?? Okej Greta. dags att köra bil i usa för nästan första gången, plus att jag inte kört på ett halvår sen sverige,.
Som tur är har våran vän Therese gps som hon tar med sig och vi begär oss iväg söderut på 6 filiga Highway:s.

Jo det går bra när jag kommit in i det. med nervositeten går aldrig över och tanken på att man kanske kvaddar eller skadar bilen som inte ens är ens egen gör mig skräckslagen. Nya skyltar, nya vägar, nya system och en MASSA bilar gör att jag måste ha koll hela tiden och jag kan inte slappna av en sekund. Vi pausar halvvägs för att åka ner till en strand och bada. De flesta stränder i New Jersey kostar att bada på efetrsom dom har badvakter och städar upp stranden. så vi betalade 8 dollar. Stranden var brant vid vattenbrynet vilket gjorde så att vågorna blev jätetstora och kraftiga alldeles intill. Förstår inte hur familjerna kan låta barn bada där. Inte barnvänligt för 5 öre. Jag och Therese är i vattnet 5 meter från starnden, där vågorna inte tagit form än och vi bestämmer oss för att gå upp. men precis där du får fotfäste är vågorna väldigt kraftiga och dem tar med mig ner, jag försöker ställa mig upp,. men då kommer nästa våg och jag tumlar runt i vågen upp på stranden utan kotroll, får fäste och skyndar mig upp igen. jag skrattar, eftersom jag tycker att lite okontroll är roligt även om det var läskigt för en sekund, men jag klarade mig bra. I samma ögonblick ser jag Theres tumla runt några meter bort och i nästa sekund två badvakter som springer och hämtar upp henne. Hon tumlade runt ganska mycket och fick inget fäste alls, så utan badvakterna vet vi inte hur det hade slutat. Hennes huvud hade studsat i botten och resulterade i värk hela helgen. Badvakterna stödde upp henne upp på stranden tills hon fått balansen och kotrollen tillbaka. Hon var chockad med mådde bra efteråt, men hela upplevelsen var väldigt läskig och vi gick inte ner för att bada igen. Det ger en lite mer respekt för vatten även om vågor är väldigt roliga att leka i pågrund av dess kraft. Speciellt för mig som nästan bara badat i älvar och sjöar.
Denna strand har ingen dusch, så på vägen till våran parkerade bil hittar tanja ett hus som ingen bor i och hittar ett vattenuttag och en hink. Så där står vi och försöker duscha av oss sand och saltvatten. haha.

iaf. Vi fortsätter ner för kusten, förbi Atlantic City. Vi har inte planerat ngt boende i förväg och sökte nu efter ett motel en bit utanför Atlantic City eftersom det är mycket billigare. Vi hittar ett bra efter andra försökert och betalar 100 dollar för ett rum med 4 sovplatser vilket är ett bra pris!
Vi beger oss direkt efter det till Atlantic city och för mig är det första gången jag kör i en riktig stad. Som tur är så går trafiken lugnare och det går bra. Men man måste alltid ha koll på trafikanter, mopeder och andra tokiga bilar som vill krossa gatan i tid och otid.

Vi har med oss cider och vin, går ner till stranden och tar med oss en pizza. Sitter intill en stor utomhus bio och pratar, äter och njuter tills solen går ner. Vi går upp på board walken och tittar in casinon, dyra hotell och ett tivoli innan jag säger att det är dags att åka, för det är jag som ovan i amerikansk trafik ska köra 20 min tillbaka till motellet i natten på highway:en. Så vi går förbi Dounkin Dounuts för kaffe och dounuts och sedan tillbaka till bilen och motellet. Även denna resa gick bra, jag hade theres att prata svenska med mig och vara allert hela vägen.

Nästa dag är det dags att bege sig hem med en strand paus på vägen. Bättre strand och duschar! Tackar för det!
Badar och solar och försöker slappna av, för det är inte lätt när man ska vara nervös över att köra bilen hela tiden. Vi kör hem till norra New Jersey igen och lämna av Therese och hennes gps.
Nu återstår bara en utmaning till. Hitta till Newark flygplats för att lämna igen bilen. Vi har karta och reserven av bränslet kvar. Jag är nervös som en gris redo för grillning. Början går bra,. men såklart tar jag fel avfart och vi hamnar i sämre områden av Newark, där du inte vill komma vilse,. Vi inser att vi nog behöver lite mer bränsle om vi ska vara på den säkra sidan och inte få motorstopp på highway:en så stannar till för att tanka för 5 dollar.
Vi vet ungefär vart vi är påväg men kommer till en stor korsning där man bara kan svänga vänster eller höger. eftersom Usa är så underbart gästvänligt vevar vi ner rutan och frågar föraren bredvid vilken väg vi ska ta till flygplatsen. Kvinnan säger att hon själv ska dit och att vi bara kan följa efter henne. 30 sekunder senare svänger hon hastigt till  vänster i högerfilen och trafiken i vänsterfilen får panik bromsa för att inte köra in i henne. WHAT?? HELT OTROLIGT! Sara delar en chockad min med bilen som fick bromsa och berättar att vi just fick erbjudandet att följa efter henne till flygplatsen. Chockade är dom också, men de berättar för oss hur vi ska ta oss dit och vi fortsätter. jag får hela tiden torka mina svettiga händer på min sommardress och jag känner droppar rinna ner för mina knäveck. Håll dig lugn Greta!
vi kommer till flygplatsen till slut,. men väl där handlar det om att vara i rätt fil för attt välja rätt filer för att komma till rätt ställe.
Jag kan inte ens berätta hur lättad jag var när vi kör in på biluthyrningen och stänger av bilen. För första gången den helgen ger jag med mig ett stort obekymrat leende.

Jag hade inte kunnat slappan av ett ögonblick hela helgen. jag var orolig för att krocka, få skador på bilen, få bilen stulen, få böter och allt annat. Har också lärt mig en hel del som är bra att ta med sig till andra dagar med bilkörande. Men också att amerikanska förare är galna. Sällan använder blinkers, alltid kör för fort, stressiga och tutande.
Jag har faktiskt ALDIG varit så stolt över mig själv i hela mitt liv. Jag har aldrig haft en så stor utmaning då jag tvivlat på mig själv och klarat det. Jag är faktiskt mycket stoltare att jag klarade denna helg mer än att ta steget att faktiskt åka till usa. Men jag är inte bara stolt för att jag lyckades komma oskadd igenom amerikansk trafik utan för att jag behöll mig lugn HELA tiden fast jag var så fruktansvärt nervös. Jag visste att jag var ngt stresstålig men inte i denna nivå. haha.

Efter detta kommer jag inte vara rädd för att köra i stockholm tillexempel, vilket jag aldrig skulle gjort tidigare.
Min och Marias västkust resa på 17 dagar som vi håller på att planera kommer bli ett anant äventyr med bil. :)

Vi hade det jättetrevligt och värdet var över 30 grader hela helgen. Och tjejerna hade det kul också, så jag är jätetglad över det!


Vi i ett parkeringshus i Atlantic city, äntligen framme vid vårat mål!


Boardwalken vid stranden.






Belive it ot not museum


Taj Mahal Hotell och casino.


Sara och Tanja vid Taj Mahal





Jag och Tanja på ett pariserhjul med atlantic city i bakgrunden!